CD-gitter [hösten 2004]

Som alla vet, så kan man om man tittar på en CD-skiva i stark belysning ofta se en massa olika färger. Färgerna orsakas av att skivan kan beskrivas som ett gitter. Eftersom jag nu och då misslyckas med att bränna CD-skivor, så har jag funderat på vad man kan göra med de oanvändbara skivorna man får.

CD-skivors hållfasthet

Som den destruktiva människa jag är, så var det första jag provade hur mycket stryk de tålde. Först ut var en "Kodak CD-R Ultima 80", en märkesskiva. Det visade sig att denna skiva tålde ganska mycket stryk när jag försökte forma den som ett tacoskal. När jag böjt den över 90 grader la jag märke till att metall-lagret lossades där böjningen var som störst. Jag fortsatte och böja, och den började spricka när man närmade sig 180 grader.

Nästa skiva jag böjde tror jag var en lågprisskiva, antingen en Platinum, eller en från Clas Ohlson. Den skivan var inte alls lika seg som Kodak-skivan, utan sprack "explosivt" redan vid en ganska liten böjning (under 90 grader). Med explosivt menar jag att det flög plastsplitter åt alla håll med ganska hög kraft samtidigt som man fick en massa småflagor av metallfilmen från skivan som skräpade ned. Om jag någonsin gör om det kommer jag att ha skyddslasögon på mig, inte mina vanliga. Jag hittade nya plastbitar i golvmattan under några veckor trots att jag dammat den några gånger...

Varsamt plocka bort metallfolien på CD-skivor

Efter att experimenterat med CD-skivors hållfasthet, så började jag begripa hur metallfolien på CD-skivorna beter sig. Jag har hittat ett bra sätt att plocka bort folien, samtidigt som det genomskinliga gittret skadas så lite som möjligt. Allt man behöver är en CD-R skiva, lite tejp (bredare är bättre), och en brytbladskniv (eller annan vass liten kniv).

Metallfolien sitter fast bäst i skivans ytterkant och nära skivans centrum, så första steget är att skära runt hela skivans ytterkant och innerkant. Det är viktigt att inte skära för nära ytterkanten, utan en bit in. Man ska inte heller skära innerkanten för nära centrum, utan en bit ut. Har märkt att det går mycket lättare om man trycker lite hårdare med kniven så att man inte bara skär genom folien, utan också deformerar plasten, så att folien lättare lossnar längs kanterna.

Steg två är att använda tejp, som man tejpar fast från skivans mitt till ytterkant. Man ser till att tejpen sitter ordentligt, innan man lyfter på tejpen närmast ytterkanten, och då följer metallfolien under tejpen med.

Steg tre är att fortsätta på samma sätt runt hela skivan. Antingen en tejpbit i taget, eller genom att tejpa ett större område och dra hela på en gång.

Vad får man

När man plockat bort metallfolien har man en helt genomskinlig CD-skiva. Vet inte exakt hur skivan är uppbygd, men det finns en massa åsar på den, som gör att skivan kan användas som gitter. Åsarna är extremt små och väldigt lätta att repa, så man får vara väldigt försiktig med skivan. Om man tejpar fast gladpack så att det täcker skivans känsliga del (den sidan metallfolien suttit på) så blir skivan mycket "robustare". Försök inte att tejpa direkt på skivans känsliga del. Tejpens klister kommer att fylla igen åsarna, och skivan kommer inte att fungera som ett gitter längre.

Jag har tagit några bilder på det man kan se när man tittar på ett lysrör genom ett sånt här gitter. Man kommer då att kunna urskilja de spektrallinjer som skickas ut (lysrör har inte kontinuerligt spektrum). Först en bild som visar en lysrörslampa delvis sedd genom gittret. CD-skivan hålls fast mellan CD-fodral.

Nästa bild visar hur man får en smalare ljuskälla mha en formelsamling och en linjär algebra-bok. Böckerna skall stå så nära lysröret som möjligt, beroende på att vi vill se alla spektrallinjer med våra ögon, och inte projicera linjerna på exempelvis ett vitt papper.

Beroende på hur bred ljuskällan är så ser man olika mycket detaljer i spektrummet. Första bilden har en smal ljuskälla, och den andra har en ännu smalare. Ju smalare ljuskälla desto detaljrikare spektra får man. Som ni ser är linjerna inte raka som de skulle ha blivit om man använt ett vanligt gitter, utan krökta. Krökningen beror på att linjerna i CD-skivan inte är paralella utan går som linjerna på en vanlig LP-skiva, alltså i en spiral.