Interferometer [18 aug 2004]

Jag har hört att laserdioder lätt förstörs av ESD (ungefär statisk elektrisitet). Tror också att jag hört att vissa laserdioder fortsätter att sända ut ljus, men på samma sätt som lysdioder efter att ha skadats. Ville ta reda på om en laserpekare jag hade fortfarande fungerar som laser, och inte som en dyr röd lysdiod...

Enklaste sättet att kolla att utsänt ljus är monokromatiskt är att sätta upp en interferometer, med något olika armlängder. Så här såg min uppställning ut ovanifrån:

Man ser precis toppen av laserpekaren som ligger inklämd mellan två böcker till vänster (Enkelt sätt att hålla knappen på laserpekaren intryckt). Direkt framför laserpekaren står två förstoringsglas som sprider laserstrålen (två eftersom dom var så svaga...). I mitten sitter en glasskiva som fungerar som strålningsdelare. Egentligen är glasskivan en modifierad diabildsram. Jag tog bort ena glasskivan ur ramen, och satte ihop den igen för att den skulle passa till interferometern. De diabildsramar jag fick tag på hade en helt genomskinlig glasskiva, och en skiva som var lite difus, så se till att använda den "genomskinligaste" glasskivan i diabildsramen om ni vill göra om detta. Nedanför glasskivan och till höger om den sitter speglar. Ovanför glasskivan sitter skärmen som interferensmönstret projiceras på.

En riktigt stor varning är att det verkligen inte är lätt att justera in uppställningen. Jag har använt interferometrar förut där man har haft justeringsskruvar för att rikta in speglarna, och inte ens då är det lätt att ställa in interferometern. Den uppställning jag har räcker det att man nuddar en spegel för att interferensmönstret ska försvinna helt, och det tog över en halvtimma innan jag lyckades få fram interferensmönstret.

Slutresultatet är en riktigt känslig interferometer. Skrivbordet som uppställningen ligger på är robust, men om man försiktigt trycker på det med ett finger ser man hur interferensringarna vandrar. Den reagerar också om man försiktigt blåser mot uppställningen, troligen för att speglar och sånt står väldigt löst. Jag lyckades spela in interferensringarna med min webkamera, och dom finns längst ned på sidan...

Några fler bilder på uppställningen. De två kablarna från laserpekaren använder jag för att kunna köra den på vanliga batterier, i stället för 20 kronors knappcellsbatterier. Jag har satt en vridpotentiometer (lämpligt värde några hundra ohm) i serie med batterierna för att kunna reglera strömmen till laserpekaren. Pärmen och müsli-paketen som också syns på bilderna var bara till för att skärma av så mycket ljus som möjligt, så att mönstret ska synas.

Interferensmönster:

Finns också som animerad gif (264 kb): Animerat

Det finns två typer av störningar i mönstret ovan. I teorin så skulle man bara ha cirklar. De vertikala svarta linjerna vet jag inte varifrån de kommer, och det kommer jag inte att ta reda på heller... Min gissning är att linjerna beror på att glasskivan i diabildsramen inte har jämn tjocklek. Fläckigheterna i mönstret (som inte är vertikala linjer) beror på dammkorn på linser och speglar, och på laserdioden. Om man tittar på strålen (INTE MED ÖGONEN, utan genom att sätta ett vitt papper i strålen) från laserdioden efter att den passerat förstoringsglasen i interferometer-uppställningen så har strålen samma fläckar som man kan ana i interferensbilden ovan.