Elektronik

KLART   Digital våg (version 1), (allt)
KLART   USB till I2C, (allt)
KLART   Optiskt isolerat USB till serie-interface, (allt)
ej klar   Nipkow-TV, (allt)
klar   Precisions-Likriktare, (allt)
klar   Negativ matning, (allt)
klar   Styra LED-hallogen, (allt)
påbörjad   Fjärrutlösare till Panasonic FZ20, (allt)
klar   Styrning av två motorer med servosignaler, (allt)
börjat   XY-bord, (allt)
klar   Speciell enkel drivare för skruvdragare, (allt)
börjat   Utskrifter på termoskrivare, (allt)
klar   Styrning av stegmotorer med servosignaler, (allt)
testat   TV-out under linux nästan gratis
börjat   PPM till servo adapter
klar   PPM-generator, (allt)
klar   Drivning av magnetmatta, (allt)
klar   Gameboy-programmering, (allt)
klar   Servostyrning via datorns serieport, (allt)
ide   Stor display med roterande lysdioder
ide   Mottagare för pulsmätare av bältestyp
ide   Sexbent robot
ide   CD-växlare för MÅNGA skivor
klar   RC sekvensminne (version 2), (allt)
klar   RC sekvensminne, (allt)
klar   Mitt egna operativsystem
klar   Väckarklocka, (allt)

 

Optik

klar   Interferometer 2, (allt)
klar   Spegelhållare 1, (allt)
klar   Adventsstjärna, (allt)
klar   Interferometer, (allt)
klar   CD-gitter, (allt)

 

Annat

klar   Regnbågsbro, (allt)
klar   Elektrolys-oxidering av Järn, (allt)

 


Digital våg

En billig digital våg från Clas Ohlson byggdes om så att man får ut mätvärden till en dator.


USB till I2C

Några in och utgångar på en USB till serie-modul används här för att bit-banga I2C.


Optiskt isolerat USB till serie-interface

Här används optokopplare för att isolera en usb till serie-modul så att man kan styra projekt från datorn som man annars inte skulle vilja kopplat till sin fräshaste dator.


Nipkow-TV

Ett påbörjat mekaniskt system för att visa rörliga bilder i låg upplösning.


Elektrolys-oxidering av Järn

Ungefärliga strömmar och tider som behövs för att oxidera järn.


Precisions-Likriktare

Tar absolutbeloppet av en insignal. Det betyder att utsignalen är lika stor som insignalen, fast positiv även om insignalen är negativ.


Negativ matning

Skapa en negativ matning från enbart positiv inspänning.


Styra LED-hallogen

Krets som omvandlar inspänningar till olika strömmar, för att styra intensiteten på LED-hallogen-lampor.


Regnbågsbro

Modell av regnbågsbro av stickor


Fjärrutlösare till Panasonic FZ20

Hur man bygger egna fjärrutlösare för Panasonic FZ20


Interferometer 2 [KLAR mars 2005]

Detta var bara en uppställning av en ny interferometer. Syftet var mest att kolla hur mycket enklare det blir att justera in den när man har en inställbar spegel.


Spegelhållare 1 [KLAR mars 2005]

Detta projekt är en stabil spegelhållare som kan vinklas väldigt exakt. Det behövs ofta om man leker med en laser. Jag sågade ut alla bitar med ur en 4 mm tjock aluminiumskiva, borrade, gängade, och limmade ihop den med kemisk metall.


Adventsstjärna [klar innan 2:a advent 2004]

Saknade en adventsstjärna i julas, och bestämde mig att bygga en på 30 minuter enbart med saker jag hade hemma. Det blev egentligen om en väldigt enkel projektor.


CD-gitter [Klart hösten 2004]

Som alla vet, så kan man om man tittar på en CD-skiva i stark belysning ofta se en massa olika färger. Färgerna orsakas av att skivan kan beskrivas som ett gitter. Här beskrivs hur man plockar bort metallfolien på CD-skivor, och hur man kan se spektrallinjer med hjälp av CD-skivan.


Interferometer [KLART 18 aug 2004]

Det här projektet bevisar bara att man kan bygga en michelson-interferometer ganska billigt. Jag hade faktiskt allt som behövdes i mitt 18 kvm stora studentrum. Man har väl inte så jättestor nytta av den, men jag ville se om det gick att göra hemma. Jag måste dock varna för justeringen av speglarna. De två gångerna jag ställt upp uppställningen tog det kanske 30 min innan speglarna stod som de skulle så att man kunde se interferensmönstret.


Styrning av två motorer med servosignaler [KLART april 2004]

Detta projekt gick ut på att koppla ihop två vanliga elmotorer med en mottagare för rc-modeller. Bygget har två grundinställningar, som gör att det uppför sig på två olika sätt.

Första läget styr de två motorerna individuellt: första signalen från mottagaren styr första motorns hastighet, och andra servosignalen styr andra motorns hastighet.

När lådan jobbar i andra läget, så immiteras larvbandsstyrning: Första servosignalen bestämmer totala hastigheten frammåt, och andra servosignalen bestämmer hur stor hastighetsskillnaden skall vara mellan de två motorerna. När motorerna kör snabbt minskas inflytandet från servosignalen som styr i sidled, så att svängradien vid hög hastighet ökas. Monteras motorerna mitt emot varandra, så kan man styra sitt bygge på samma sätt som en bandvagn. Bygget kan köra och svänga nästan hur som helst.


XY-bord [På idé-stadiet]

Ett XY-bord används för att fräsa saker med hjälp av en dator. För min del så skulle den passa till att fräsa ut kretskort, i stället för att etsda dom. Från början var det min lillebrorsa som var intresserad, och ville att jag skulle hitta några länkar som han kunde kolla vidare på. Nu har han tappat intresset att bygga en, men jag har fastnat för idéen i stället. Har en samling med användbara länkar för den som är intresserad.


Speciell enkel drivare för skruvdragare [KLART oktober 2003]

Denna krets var specialdesignad för att så enkelt som möjligt kunna kopplas till ett "moderkort" som var specialbygt för att användas av små robotar. Jag utnyttjade att det fanns +8V på moderkortet, samt att bateriet som skulle driva skruvdragaren var helt separat från resten av elektronken. Den som undrar varför man vill ha en skruvdragare på en robot får ett svar på detta senare när en videofilm kommer upp här...


Utskrifter på termoskrivare [något jag tänker prova]

I ett gammalt mätinstrument jag skrotat hittade jag en termoskrivare, med beteckningen MTP201-20B, som skriver på 57 mm brett termopapper. Jag har inte hittat några datablad eller annat på modulen, men jag har kommit ganska långt ändå.


Styrning av stegmotorer med servosignaler [KLART juli 2003]

Detta projekt gick ut på att koppla ihop två stegmotorer med en mottagare för rc-modeller. Bygget har två grundinställningar, som gör att det uppför sig på två olika sätt.

Första läget styr stegmotorerna individuellt: första signalen från mottagaren styr första servots hastighet, och andra servosignalen styr andra stegmotorns hastighet.

När lådan jobbar i andra läget, så imitteras larvbandsstyrning: Första servosignalen bestämmer totala hastigheten frammåt, och andra servosignalen bestämmer hur stor hastighetsskillnaden skall vara mellan de två servomotorerna. Monteras servomotorerna mitt emot varandra, så kan man styra sitt bygge på samma sätt som en bandvagn. Bygget kan köra och svänga nästan hur som helst.


TV-out under linux nästan gratis [kollat hösten 2002]

Det här är inte ett eget projekt, men det är så användbart att jag ändå vill lägga en hänvisning här. jag har byggt adaptern själv, och den fungerar. Det går ut på att ställa in ett videomode för X-servern, som ligger tillräckligt nära TVs normala videomode. Sen har man en transistor och några motstånd, och en massa kablar som man kopplar mellan grafikkortet och SCART-kontakten på TVn.

Om man spelar upp filmer i helskärmsläge så är bilden perfekt. Nackdelen är att alla tunna horisontella linjer på TVn flimrar extremt mycket om man har x-fönster uppe.

X on TV


PPM till servo adapter [KLART, men ful konstruktion. Kommer att byggas om. Kan ta något år...]

Detta är en låda som tar in PPM-signaler (som används vid radiostyrning) i ena endan och matar ut signaler för att styra enskilda servomotorer i andra ändan. Detta bygge innehåller en IC (4017), samt en transistor. Konstruktionen är ful eftersom jag lött in ett RC-filter på varje utgång från kretsen för att filtrera bort transienter som gjorde att kretsen inte fungerade. Jag kan inte garantera att denna lösning fungerar med andra servon än mina egna, så jag lägger inte upp scheman och sånt än. Först har jag tänkt lägga till en krets som lägger en hysteres-funktion på insignalen samt buffrar och lägger hysteres på resetsignalen.


PPM-generator [KLART 9 feb 2003]

Detta projekt är faktiskt klart. Det skickar PPM-signaler som leds via en kabel till en mottagare, som i sin tur styr servon. Mitt bygge har fyra kanaler, och kan därför styra fyra servon.. Totala kostnaden för komponenterna låg på någon hundring.

PPM-generatorn har fyra potentiometrar, och elektroniken i den genererar en seriell signal som kopplas till mottagaren. Sändarens seriella utgång har exakt samma utseende som signalerna har inne i PPM-baserad radiostyrning (den billigare vanligare analoga varianten) innan signalerna i radiostyrningen moduleras så de kan skickas som radiovågor.

En mottagare tar emot det seriella datat, och omvandlar signalen så att fyra servon kan styras direkt.


Drivning av magnetmatta [KLART]

Detta var ett beställningsprojekt från en polare. Han ville driva en egentillverkad magnetmatta med en signal med en speciell vågform. Det här kan man väl kalla för ett "flummigt" projekt. Det roliga är att det inte spelar någon roll om det magnetiska fältet verkligen ger oss en bättre hälsa eller inte, för placeboeffekten ger ofta mycket bättre resultat med mindre biverkningar än de bästa medicinerna. Eftersom han har lådan hos sig har jag inga bilder, men jag har schemat, källkoden och hexfilen som behövs för att bygga ett eget exemplar.


Gameboy-programmering [fungerar]

Just nu håller jag på med GameBoy-programmering. Jag har precis blivit klar med en programmerare för ombyggda spelkasetter. Den är rätt så långsam, men den fungerar. Förutom hastigheten är den ett bra exempel på hur man kopplar in en microkontroller till printerporten.


Servostyrning via datorns serieport [KLART 30 apr 2002]

Detta projekt är faktiskt klart. Det går ut på att från t.ex serieporten på en dator styra flera servomotorer. Microkontrollern jag använder heter AT90S2313, och är en 8-bitars AVR.
Jag har skrivit en C-rutin som med liten overhead styr 8 servomotorer med hjälp av de två timers som finns i microkontrollern. Sen använder jag färdiga rutiner för att seriellt ta emot information om hur servona skall ställas, samt skicka information om hur alla servon står.
Kontrollerns ben RXD och TXD kopplas via en spänningsomvandlare (ex MAX232CPE eller liknande) till serieporten. Port B kopplas direkt till styringångarna på de åtta servomotorerna....


Stor display med roterande lysdioder [ej tänkt att påbörja]

Jag har funderat lite på att bygga en display som består av några få lysdioder på en pinne. Sen sätter man fast pinnen på en roterande motor, har en mikrokontroller som styr lysdioderna, och så får man plötsligt en stor yta som display.

Här är några länkar som visar vad jag menar:

Propeller Clock
vgsys
My Blick Propeller Clock Design
Propeller Analog/Digital Clock
Propeller Clock(2)
Pendel LED klocka


Mottagare för pulsmätare av bältestyp [ej påbörjat]

Jag tycker om att vara ute och jogga under den del av året som inte kallas för vinter... Hur som helst önskade jag mig en pulsmätare i julklapp i julas. Den är väldigt bra att ha när man är ute och joggar. Eftersom jag inte vill bränna fett, utan öka kondition så bör jag springa med ganska hög puls. Jag räknar med att den skall ligga mellan 170-180. Utan pulsmätare springer jag med ganska oregelbunden belastning. Nu med pulsmätaren, kan jag anpassa hastigheten så att jag använder all kraft jag har hela tiden. Förut kunde jag inte skillja på trötthet i kroppen orsakad av konditionen eller muskler, så jag tog det lugnt hela tiden. Numera blir jag aldrig utmattad (konditionsmässigt), springer fortare, och är inte rädd för att ta ut mig (muskelmässigt).

Hur som helst så skulle det vara kul med lite mer statistik, och det borde inte alls vara svårt att ta emot signalen från bältet på något sätt...


Sexbent robot [ej tänkt att påbörja]

Nu när jag kan styra servomotorer med en mickrokontroller, så funderar jag på att bygga en robot. Det går faktiskt att bygga en gånde robot med enbart två servomotorer. Jag kanske drar till ELAB, och slänger ihop ett skelett...


CD-växlare för MÅNGA skivor [ej påbörjat]

En annan sak man kan göra med några servon, och någon extra stegmotor, är en CD-växlare. Den blir ganska avancerad, och man borde ha löst följande problem innan man startar projektet.

 


RC sekvensminne (version 2) [KLAR]

Detta är en ny version av sekvensminnet, som använder två microkontrollers för att bli av med ett problem i den tidigare designen

Prototypen har större minne och två mikrokontrollers.. Den tillåter mycket längre minneslängder (över 10 sekunder). Det viktigaste är att uppdateringsfrekvensen till servona hålls konstant på 50 Hz, så att hårt belastade servon inte hackar som i den tidigare versionen. Sen blev lådan jag byggde in saken i mycket snyggare...


RC sekvensminne [27 juni 2002: Har gett bort en fungerande prototyp, och har byggt en bättre version]

Min lillebror har beställt ett projekt av mig tills han fyller år (27 juni). Det går ut på att bygga en liten krets till hans flygradio, som man lagrar komplicerade rörelsemönster i. Rörelserna ska sen spelas upp på något enkelt sätt...

Nu har jag en fungerande version, som har fem minnen till fem olika rörelsemönster. Ganska häftig faktiskt, men svår att beskriva. Hur som helst sätter man sändaren i elevläge, och har min låda inkopplad. När man rör på högra spaken på radion så växlar min låda mellan att upprepa fem olika minnesslingor. En slinga när spaken är i mitten, en för uppåt, samt minnesslingor för höger, vänster och nedåt. Självklart kan man programmera in egna rörelser, med variabel längd (max 2 sekunder).


Mitt egna operativsystem[klart våren 1998]

Operativsystemet var egentligen inte något stort och avancerat project. Vilken assemblerprogrammerare som helst kan göra ett eget operativsystem. Det viktigaste är att vara kreativ, samtidigt som man löser ett problem i taget i stället för att göra hela operativsystemet i ett svep innan man börjar testa delarna det består av.

Det påminner om DOS i den mening att det är textbaserat, och inte kan använda mer än 640k minne. Den som vill sätta sig in i operativsystemet bör kunna assembler, vara van vid användning av biosinterrupt, plus ha allmän kännedom om programmering.


Väckarklocka [klar våren 1999. Har tappat både källkoden och motivationen]

Jag har byggde en väckarklocka för länge sedan. Den innehöll en PIC16C84 och en 20 x 2 teckens LCD-modul. Tyvärr fungerade den bara tills jag bestämde mig för att optimera koden...